torsdag 15 mars 2018

Som en planerad graviditet.

I 20 år har vi planerat. Nu är det bara 9 månader kvar. En lång tid kan tyckas men ändå en kort stund av vårt liv. Det är just det som hållit oss fast vid vår dröm, att livet är så kort i all oändlighet som annars finns runt om oss.

Det hela började för lite mer än 20 år sedan. Min pappa gick bort alldeles för tidigt. Bara någon vecka innan han skulle få njuta av sin välförtjänta pension. Att få njuta och dela tiden med min mamma, sin älskade hustru, som tagit hand om oss barn alla de år han hade jobbat på andra sidan jordklotet. Han var vid några tillfällen på jobb som varade-just 9 månader. Mamma var som det hette då, hemma-fru. Hon stannade hemma med oss barn och tog hand om hus, barn och allt som hör där till. Vilken hjältinna. Nu skulle de äntligen få ta igen all den tiden de missat tillsammans. Det blev inte som de tänkt. Min vältränade, friska pappa som levde ett ganska hälsosamt liv var ute och gick, men kom aldrig hem till oss igen.
Jag bestämde mig den dagen för att alltid leva som jag vill, inte som andra tycker. Jag bestämde även att inte jobba en dag efter min 55 års dag. Jag vill hinna få tiden att njuta av livet. Inte bara jobba och göra det som andra förväntar sig att jag ska göra. Ha tiden då jag inte behöver anpassa mig.
För att göra verklighet av det krävs lång planering, beslutsamhet, en del uppoffringar eller en storvinst! Eftersom inte spel och lotterier är det smartaste sättet att bli rik på så var det bara att sätta igång med andra förberedelser.

Det bästa av allt är att även min älskade sambo är med på denna resa.

I år fyller vi 54. Vi har nu ett år på oss att förverkliga detta. Hur ska detta gå till? Historien om detta fortsätter. Följ med på vår resa mot fritiden.

Vår resa kan du följa på aventyramedoss.blogger.com. Bloggen heter som denna Äventyra med oss. Allt för att inte skapa förvirring.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar