Ernst-det här är för dig…. Tisdag 26 februari

Sovit underbart gott i natt trots den hemska förkylningen. Ett dukat frukostbord väntar på oss 300 meter bort.

Jag måste berätta lite om deras hus. För oss som är intresserade av renovering och inredning så är deras hus något alldeles speciellt. Det är från mitten av 1800 talet och i denna del av landet får man inte hantera dessa gamla hus hur som helst.De har med varsam hand renoverat det och blandat en mycket gammal stil med det nya moderna. Korsvirket ligger kvar synligt i väggarna och det är skevt och vint så det förslår, men sååååå charmigt.På taket finns ett stort storkbo-utan stork.

      På gården finns ytterligare ett hus på mer än 200 kvm som de gjort ytrenoveringen på och nu försöker sälja. Det är konstigt nog inte så stort värde på dessa i småbyarna. Ett värde på det huset idag ligger på ca 7-8000 euro. Alltså idag ca 65000.-. För att färdigställa detta finns i dag en kalkyl som pekar på ca 650000.-. Ernst Kirschsteiger- detta är något för dig!

 

Efter att ha kollat i detta fantastiska objekt och på alla gamla trappor, dörrar m.m. som de har så är det dags för en promenad i omgivningarna. Vi har med lite matsäck som vi dukar upp i skogen. Det är skönt med frisk skogsluft. 

Vi hinner med en lunch hos dem innan vi måste lämna dem för denna gång. Vi har 56 mil framför oss. Färjan går i morgon kl 16,45 men vi vill ha tid till godo. Vi åker till den ställplats vi stod på, på vägen ner. Egerstorf. Gratis denna gång med och 2 euro för el. Lugnt och stilla. Vi går och lägger oss ganska tidigt.

Sprendlingen. Måndag 25 februari.

Lämnar bilen på verkstaden klockan 7.00 för garantifix. De ska byta ledbelysningen i duschen, fixa förardörr som det drar ifrån, oljud i vänster hjulhus, ett gnisslande framrutejalusi och byta lådfronter. Allt går smidigt. Den ska vara klar klockan 16. Dagen tillbringas i deras utställningshall med att surfa. Ibland surfar man så mycket så man till slut inte vet vad man ska kolla på! Vid lunchtid går vi ner på byn och hittar efter mycket om och men ett ställe att äta på. Vi äter dagens lunch. Vi drar ut på tiden där för att förhoppningsvis få bilen när vi ätit. De väntar fortfarande på lådfronterna när vi kommer så vi tar en vända på Netto. Köper lite fikabröd innan vi går tillbaka. Kvart i tre lämnar vi Sprendlingen. Nu bär det av till våra vänner i Edelsberg strax norr om Frankfurt. Det var ett par år sedan vi sågs så det ska bli jättekul att träffas igen. Dessa vänner har vi träffat på ett lite speciellt sätt. Hon,Tanja, var tolk när vi första gången köpte husbil i Tyskland. Det var av deras granne vi köpte och de pratade ingen engelska och vi dålig tyska så grannen fick gå in och tolka. Sedan den dagen har vi umgåtts.Vi får leta en plats att ställa bilen på för att köra in vid deras hus är inte att tänka på. Det är alldeles för smalt. Det är en liten by och här kan man vänta sig vad som helst. Hästar i trädgården…..

 

Vi hittar en fotbollsplan ca 300 meter bort. Det blir en perfekt plats för oss.

 Kvällen tillbringas med att prata om allt som hänt sedan vi sågs sist. Allt över en underbar middag som deras barn gjort. troligtvis den bästa lasagne vi någonsin ätit.

Söndag 24 februari

Vi lämnar den lilla byn i Frankrike och beger oss mot Tyskland. Vädret är väl vad man kanske kan vänta så här års. Blötsnö och sikten är lite sådär! Vi åker vägen genom Moseldalen.

 

Jag kan tro att den gör sig mycket bättre en annan tid på året. På andra sidan floden ligger Luxemburg. Vi försöker föreställa oss hur det ser ut här i skördetid. Vägen kantas av vinodlingar så långt ögat når.  

Vi måste försöka ta oss hit en annan gång.Försöker ta några bilder genom bilrutan. Idag ska vi åka till Sprendlingen-igen. Vi har en ny tid hos husbilsdoktorn i morgon för lite garantifix som de inte hann på vägen ner.Vi laddar för en heldag i morgon i denna lite trötta by. Kommer till ställplatsen ganska sent på kvällen. Det gör inte så mycket för det är gott om plats. Vi börjar med att fylla vatten. Då går våran koppling till slangen sönder. Lars-Erik lånar en av en herre i en annan husbil så vi kan fylla. Vi har hunnit tappa ut allt det gamla vattnet. När vi fyllt och han ska ta av kopplingen för att lämna tillbaka den så……hihi, då lyckas han med det omöjliga. Han tappar ner den i tömningen för toan. Där vill man inte stoppa ner armen och gräva. Det blir att sticka svansen mellan benen och be om ursäkt. De får sig ett gott skratt och godtar inte att vi vill betala för den. De tycker nog mest synd om oss. Gratis el, vatten och internet. Nu klarar vi oss till i morgon då vi ska upp okristligt tidigt för att lämna in bilen.

Lapalisse-Goncourt, Bourgogne distriktet- Fredag 23 februari

Vaknar klockan 6 när kyrkklockorna gör sig hörda. Slumrar så småningom om. Vaknar febrig och förkyld. BLÄ!!. Dessutom är det vitt ute….det hade vi väl räknat med förr eller senare. Termometern visar –2,4 grader! Vi går en kort sväng i stan. Det är säkert jätte fint här på våren/ sommaren.
 
Vi har nog bestämt oss för att det kan bli ett besök i den här regionen en annan gång. Broschyren vi tog om Aveyron( kring Millau) visar en fantastisk natur som skulle passa oss. Vi kommer iväg i tid och snön har tilltagit. Under färden idag växlar vädret många gånger. Vi reser igenom ett vackert landskap med böljande kullar täckta av vinstockar. Man håller på för fullt att beskära dessa nu. Vi har bestämt oss för att inte åka så sent. Jag mår inte så bra och vill därför stanna i tid. I en pytteliten by som jag tror heter Goncourt, hittar vi en parkering vid en liten flod. Efter någon timme får vi sällskap av ytterligare två husbilar. Här är det lugnt må jag lova. Man hör tåget lite då och då. Byn är inte speciellt livad men vi släpar oss ut för att upptäcka den. Vi hittar den lokala puben.
      Här sitter personalen med byinvånarna och spelar kort medan man förtär en mjölkvit dryck, som visar sig vara något likt Pernod. Puben stänger klockan 19.30 så vi traskar hemåt i snöyran.

Narbonne-Lapalisse Torsdag 22 februari

Ställplatsen i Narbonne var väl inte den tystaste vi stått på men för en övernattning och 9 euro inkl el så var den ok. Temperaturen är endast ett par plusgrader. Dags att vänja sig. Solen lyser i alla fall från klarblå himmel när vi nu åker norrut. Lanquedoc-Rosillion området som vi nu befinner oss i är som många andra områden täckta av vin odlingar. Längs vägen ligger många cava= vingårdar. Vi susar förbi dem alla. De flesta har begränsade öppettider så här års. Idag är den den stora bro dagen. Vi hoppas idag få se Millaubron i solsken. Sist var sikten dålig p.g.a. snöfall. Först passerar vi en massa andra broar. Bl.a. denna sten bro och en järnvägsbro lite längre upp.
      Bron i Millau är 2460 m lång och går 270 m över floden Tarn. Bron har idag världsrekordet med den högsta pylonen och som den högsta bron.. Den är 343 m hög. Kostnaden för att bygga bron var ca 400 miljoner euro. Vi stannar vid rastplatsen Aveyron. Här är det utkiksplats. Fantastiskt bygge. Det är lite disigt idag så det blir inte de bästa bilderna, men man ska inte klaga.
 
 
Så här såg det ut för ca 5 veckor sedan!
Det är värt att stanna här. Det finns en utställning om bron och om trakten. Den är helt fantastisk. I golvet har man fällt in tv med film som gör att det ser ut som att det rinner en bäck under golvet. Vi rastar ett par timmar och fortsätter sedan norrut. Vi har ställt in oss på en ställplats norr om Clermont-Ferrand. Gatan in är en utmaning men det går bra. Här står redan några bilar. Platsen är gratis och det finns tillgång till vatten, tömning och el. Lugnt och skönt på natten och slottsfrun vakar över oss.
  

Vi gör ett nytt försök…!!! Torsdag 21 februari

Vi lämnar Vilanova Park bakom oss.
         
Tre nätter på denna jättecamping räcker för denna gång. Campingen är jättestor och välskött. Nackdelen är väl att den ligger en bra bit ifrån stan. Strax efter 11 rullar vi ut. Betalar 3 camping checkar + 3 euro i turistskatt. Vårt mål idag är Narbonne-Plage. Ni som följt oss minns kanske när vi fastnade i snön på väg till en ställplats. Nu ska vi göra ett försök att ta oss dit. Vi åker i stort sett samma väg tillbaka som vi kom på nervägen. Vi väljer betalväg förbi Barcelona för att underlätta för oss. Strax efter Girona väljer vi att ta av och åka gratisväg. Vi har nu betalat ca 20 euro för betalväg idag och det får räcka. Gratisvägen är fin och man får se så mycket mer. Efter vägen ser man dessa lättklädda stackars flickor.
 
Det är inte varmt nu så man tycker synd om dem som inte har kläder.. Strax före franska gränsen ser vi hur skogen längs vägen drabbats av skogsbrand. Ett flera kilometer långt parti är helt utbränt och det luktar fortfarande bränt.
Vi hade tänkt stanna före gränsen för att handla men inte hittat något lämpligt ställe och sista byn vi åker igenom är inte att tänka på att stanna i. Vi är glada att vi tar oss igenom.
      Det märks tydligt nu att vi kommit norrut. Värmen är borta men längs vägen ser vi att våren är på väg. Träden knoppas i grönt och andra träd blommar på kal kvist.Det finns hopp i år med.
       På en rastplats passar vi på att ta med en bit av våren in. Önskar att ni kunde känna doften!
 
När vi närmar oss Narbonne tätnar trafiken och det blir kö!! Vi har tur. Det är åt anda hållet så vi slinker snabbt igenom stan. Vi passerar flera matbutiker och de får nog ett besök i morgon. Mitt emot Carrefour ligger en ställplats. Vi är sugna på att stanna men vi vill så gärna komma dit vi hade tänkt i januari, när snön satte stopp, så vi fortsätter. Nu är det så att det vilar nog en förbannelse över den vägen. Några hundra meter innan `vår ´plats är det en motorcykelolycka. Stackars unga människor. Vi blir förbi släppta av polisen.
       Det är märkligt hur annorlunda allt ser ut nu mot förra gången. Det var här i kurvan vi övernattade för cirka fem veckor sedan. Var är min snölykta och min snögubbe? Vi kommer ner i Narbonne-Plage och nu börjar letandet efter ställplatsen för koordinaterna vi fått till platsen visar oss till turistbyrån. Vi frågar några killar på en pub om de vet var den är. Ni är nära! Sväng höger vid trafikljusen. Hurra säger vi. Vi svänger höger och kommer in på en camping! Inte den vi tänkt oss. Den här campingen är totalstängd! Ser ut som ett slagfält. Här vill vi inte stanna. Vi frågar vidare och tillslut når vi vårt mål. Quelle domage! Den är stängd! Det är inte meningen att vi ska stå i denna by så vi vänder tillbaka till den i Narbonne vid Carrefour. Här betalar vi 9 euro för ett dygn inkl. el.När vi kommer fram får vi SMS av våra vänner som vi lämnade i Herradura för två veckor sedan. De har nu bestämt sig för att åka mot Portugal. Lycka till på er resa och ha det så underbart skönt.

Barcelona Onsdag 20 februari

Tänkte gå upp tidigt idag, men vaknar och känner att det är ganska skönt att ta det lugnt. Vi kommer iväg strax efter 9. Det tar oss 1 timme och 15 minuter att gå till stationen. Ingen brådska för tågen går varje kvart. Vägen ner kantas av hus och vid minst vart annat har man hundar, minst två. Stora helst. Dessa hundar för sådant oväsen så man nästan får hålla för öronen.
När vi kommer ner till stationen löser vi biljett i en automat. Tur och retur för oss båda kostar 15 euro. Otroligt billigt med tanke på att det är ca 5 mil in till centrum. Här går tågen i tid, vart enda ett, och folk åker verkligen tåg. Nu gäller det bara att hålla koll på vilken station vi ska av vid.
 
Vi kliver av vid Gracia som ska vara närmast La Rambla. I första bästa tidningsstånd köper vi en karta. 5 euro. En polis står en bit bort och han hjälper oss att peka ut på kartan var vi är. Vi styr mot La Rambla. Det är en känd gata i Barcelona. Känd bl.a för sina mänskliga statyer. Det är människor som klär ut sig, målar sig och sedan står helt stilla en hel dag för att bli fotograferade och tjäna en slant på det. Ramblan har också massor av stånd. Här säljer man kanariefåglar, kaniner, blommor m.m. Just idag är det inte många statyer och inte heller många stånd.
   
Hungern slår till och nu gäller det att hitta ett ställe i solen. Jag minns sedan jag var här för ett par år sedan ett bra ställe nere vid havet. Vi går dit för att slippa sitta och äta mitt i trafiken.
 
Pizza, paella och ett kallt rosévin i solen gör gott. Före maten serverar de bröd med tomatsås. Såg inte mycket ut för världen men var gott. Vi sitter kvar länge och njuter av utsikt och sol. Båtar passerar, bron öppnas och stängs, försäljare med sina väskor, glasögon m.m. kommer och går.
   När vi latat oss färdigt går vi tillbaka till La Rambla. En tur i de smala gränderna för att kolla in alla små butiker innan vi besöker den kända saluhallen. I en gränd har någon kläckt en smart idé. Hade vi varit hungriga hade vi gått på den. Här grillar man kyckling med grillen vänt mot gatan. Det luktar så gott. Saluhallen är värd ett besök. Här finns delikatesser i alla former. Godis, exotiska frukter, fisk och skaldjur, skinkor och korvar, kött och inälvor! Fårskallar och tarmar är väl inte direkt det som gör att man blir hungrig här, men det finns massor som lockar. Det finns flera mindre matställen här inne om du vill äta eller dricka.
       
Se bara upp för tjuvar. Tillfället gör tjuven och här finns tillfällen. Att det i Spanien råder hög arbetslöshet gör inte saken bättre, dessutom leder det även till tiggeri. Dessa tiggare finns över allt. Gamla som unga och de hittar på nya sätt att tigga på. På tåget delar de ut näsdukar, som de sedan vid nästa station samlar in om de inte fått betalt.  När vi kommer ut tar vi en kaffe ute i solen för att samla krafter till nästa promenad. Nu ska vi gå upp till ett hus som Gaudi ritat. Jag har besökt det och varit in i det när jag besökte Barcelona sist. Är men intresserad av konst eller arkitektur så betalar man gladeligen  de 16 euro som det kostar att gå in. Det är ett imponerande bygge. Denna gång väljer vi att beskåda det från utsidan.  Vi styr nu våra steg mot La Sagrada de Familia. En dryg kilometer bort ligger detta imponerande bygge som troligtvis aldrig blir klart. Sedan 1300-talet har man byggt på denna kyrka. Vi hade planerat ett besök i kyrkan men kön är lång så det får bli en annan gång. Vi går ett varv runt och beskådar bygget. Detaljrikedomen är fantastisk.
     
Trötta fötter behöver vila. Vi hittar ett vattenhål på vägen mot tågstationen. Vi tar en sista utedrink för denna resa. Ett glas sangria i solen läskar gott. 
                                             
Tågen går som sagt varje kvart så vi har gott om tid på oss. (Sista tåget går vid midnatt.) 17.08 kliver vi på tåget tillbaka. 43 minuter vila sen är vi framme. Nu återstår endast en promenad från tåget till campingen. Hela dagen har flutit på bra. Summa promenad i dag= 7 timmar= borde bli flera mil. Vi går så länge skorna håller!!!!!
P.s! Som en liten extra info…..solen går upp 7,39 och ner 18,31 här och i Borlänge upp 7,23 och ner 17,01.