En vecka har gått….lördag 9 mars

Det var ett tag sedan vi kom tillbaka till Sverige. Resan hem gick bra. Vintern håller i sig i vårt avlånga land. Vi installerade oss på ställplats Blixas när vi kom hem. Hos min syster alltså. Det var lite trix att komma in då det var rena isgatan fram till deras hus. Väl där var det skönt att ha fast mark under fötterna. Tvättmaskinen gick varm ett par dagar. Lördagen var det dags att se melodifestivalen, andra chansen. Rasmus, mitt systerbarn hade hemläxa. En underbar hemläxa i hemkunskap. Han skulle laga middag åt familjen, minst två rätter.

Rasmus förbereder Moussaka

Välkomna till bords!

 
Familjen denna dag var stor. Min yngsta tjej, Therese, kom på besök från Oslo och min mamma ville naturligtvis träffa oss. Summa blev nio personer som skulle få äta en trerätters. Menyn- grekisk sallad med tzatsiki som förrätt, moussaka som varmrätt och efterrätten bestod av yoghurt med färsk frukt. Jag lovar att betyget blev högt och att vi blev kungligt mätta.

Så var det dags för mello. Vi hade inte sett eller hört någon låt under vår resa. Sista platserna i finalen gick till Robin och Anton Ewald. Therese stannade hos oss i fyra dagar och fick följa med när vi på söndagen flyttade ut till Främby udde.

Morgonmys med hundarna i husbilen

Där står vi nu med ca 50 meter ner till sjön och skridskobanan. Veckan har rusat fram. Lars-Erik har börjat sitt nya arbete. Han har haft mycket att ta in. Dessutom har han fått lite tekniska leksaker att lära sig. iPhone och iPad är helt nytt för honom och där har han en massa att lära och att leka med. Själv har jag njutit hela veckan av solen. Mycket av tiden har vi tillbringat på sjön, jag och hundarna. En del tid har lagts till att kolla på saker till huset som vi får flytta in i om några veckor. Jag och hundarna har tillbringat så mycket tid tillsammans att jag är rädd att jag börjar stå på alla fyra när jag ska äta. Nu har helgen kommit igen. Jag har mina sista lediga dagar innan jag börjar jobba. ICA-here I come again. Vädret denna helg ska hålla i sig som under veckan. Kallt på nätterna ( ca –15 grader) och någon enstaka minusgrad på dagen, men massor av SOL! Lördag kliver vi upp tidigt. Rastar hundarna efter frukost och sen på med skridskorna. Jag och Lars-Erik tar en tur till Storsund. Ca 21 kilometer fram och tillbaka. Vi är knappast ensamma på sjön en dag som denna. Isen är helt fantastisk. Vi kan inte annat än ge dessa fantastiska människor, som underhåller banorna, ett stort beröm. Vis lunchtid kommer min syster med familj till oss. Vi ska ta en utflykt på sjön och grilla.
  

Killar som grillar

Ryggsäckarna är packade med en massa godsaker. Olika korvar, hamburgare, majs, pinnbröd, glögg, kaffe, oboy m.m gör sig gott i solen på sjön. Vi hittar en bra plats för vår storfamilj. Killarna samlar snabbt ihop torra spinnar och får igång en brasa. Magarna kurrar medan vi gör klar pinnar att använda som grillspett. Det är otroligt mycket folk ute idag. Skridskoåkare, skidåkare, skoteråkare, promenerare, skärmflygare…..ja, det finns massor att göra en dag som denna.
   
Efter tre timmar  vid brasan är vi alla mätta och luktar skogsbrand. Det är dags att vända hemåt.

Rasmus tar skridskorna tillbaka, Pontus tar sparken och vi andra går. De vänder hemåt för att förbereda kvällen. Final i mello! Vi ska åka dit senare. Lars-Erik tar på skridskorna och passar på att ta en rejäl sväng till innan vi ska åka. Jag och hundarna tar en vilostund i husbilen. Undrar vilken låt vi ska heja på ikväll? Vi vet knappt vilka som är med.

Mot färjan…onsdag 27 februari.

Morgonen börjar som vanligt. Lars-Erik går en sväng in till byn och köper frukostbröd. Jag bäddar och gör klar frukost. Mätta och belåtna samlar vi krafter för att klara av att få upp husbilen för backen till vägen. Det är snömodd men det går bättre en vi trodde. Åter ute på Europas pulsåder. A7 mot Hamburg och A 1 sista biten mot Travemunde. Trafiken är ganska tät och vi hamnar bakom en lastbil som min chaufför inte vill köra om. Vet inte varför!!!!!!
 I Hamburg är det stopp. Där vi ska ut på A1 är det vägarbete och det har dessutom varit en kökrock med lastbilar. Man dirigerar in fem filer trafik i en fil.
 Mellan de två första lastbilarna är det en skåpbil HELT fastkilad och dessutom nu säkert en halvmeter kortare.Vi tappar cirka en timme här. Man ska alltid vara ute i god tid i Tyskland. Blir det stopp kan det vara i flera timmar. Vi har rest i 10 år i Europa och bara haft stopp en gång tidigare så vi är nöjda med att det nu bara är en timme. 2 kilometer tog en timme.
Vi stannar efter ytterligare någon mil för att tanka. Nu känns det som vår i luften. Vi vill tanka så sent som möjligt i Tyskland för att dieseln här är mer energirik så bilen drar mindre på den. Vi passar på att ta en försenad 11 kaffe oxå. Nu ska vi bara hitta någonstans att handla och att rasta hundarna en lång tur. Vi ska tillbringa mer än 8 timmar på tråkfärjan så det gäller att de är rastade. Stannar före Lubeck i ett affärscentra och handlar lite flytande på en stormarknad som heter Citti. 16.45 går färjan från Skandinavienkai.  Vi lämnar Travemunde med vår i luften. Båten passerar skeppet Passat och den stora stranden där det varje sommar hålls tävlingar i sandskulpturer. Dessa skulpturer är helt fantastiska.
   
Vi har massor med grejor med upp på färjan för att fördriva tiden. Den här färjan är inte något nöjesskepp direkt. Det är en riktig lastbilsfärja. Idag, onsdag i februari är det 89 chaufförer och två passagerare på båten. Det är ganska fullt mot vad vi är vana med.
                             Vi är de enda som inte har en lastbil på båten. Efter klockan 19 ligger båten öde. Alla chaufförer sover i sina hytter. Restaurangen har stängt fram till klockan 23,15. Vi har med matsäck för maten här är inte den roligaste. I vårt enorma bagage finns datorer ( fri internet på båten),yatzy, filmer och duschgrejer. Tidsfördriv!!!! Vi tar plats i `vårt ´hörn.
  Traditionsenligt så tar vi en långdusch och bastu ombord. Det är gratis och eftersom vi är ensamma ombord som är vakna så har vi hela bastun för oss själva.Klockan 00,15 är vi i hamn. I dag tar avkörningen exceptionellt lång tid. De håller kvar en chaufför som troligtvis har stulit något på båten. Efter 45 minuter i hamn är vi i land. Nu återstår 13 mils körning till Örkelljunga där vi ska övernatta.

Ernst-det här är för dig…. Tisdag 26 februari

Sovit underbart gott i natt trots den hemska förkylningen. Ett dukat frukostbord väntar på oss 300 meter bort.

Jag måste berätta lite om deras hus. För oss som är intresserade av renovering och inredning så är deras hus något alldeles speciellt. Det är från mitten av 1800 talet och i denna del av landet får man inte hantera dessa gamla hus hur som helst.De har med varsam hand renoverat det och blandat en mycket gammal stil med det nya moderna. Korsvirket ligger kvar synligt i väggarna och det är skevt och vint så det förslår, men sååååå charmigt.På taket finns ett stort storkbo-utan stork.

      På gården finns ytterligare ett hus på mer än 200 kvm som de gjort ytrenoveringen på och nu försöker sälja. Det är konstigt nog inte så stort värde på dessa i småbyarna. Ett värde på det huset idag ligger på ca 7-8000 euro. Alltså idag ca 65000.-. För att färdigställa detta finns i dag en kalkyl som pekar på ca 650000.-. Ernst Kirschsteiger- detta är något för dig!

 

Efter att ha kollat i detta fantastiska objekt och på alla gamla trappor, dörrar m.m. som de har så är det dags för en promenad i omgivningarna. Vi har med lite matsäck som vi dukar upp i skogen. Det är skönt med frisk skogsluft. 

Vi hinner med en lunch hos dem innan vi måste lämna dem för denna gång. Vi har 56 mil framför oss. Färjan går i morgon kl 16,45 men vi vill ha tid till godo. Vi åker till den ställplats vi stod på, på vägen ner. Egerstorf. Gratis denna gång med och 2 euro för el. Lugnt och stilla. Vi går och lägger oss ganska tidigt.

Sprendlingen. Måndag 25 februari.

Lämnar bilen på verkstaden klockan 7.00 för garantifix. De ska byta ledbelysningen i duschen, fixa förardörr som det drar ifrån, oljud i vänster hjulhus, ett gnisslande framrutejalusi och byta lådfronter. Allt går smidigt. Den ska vara klar klockan 16. Dagen tillbringas i deras utställningshall med att surfa. Ibland surfar man så mycket så man till slut inte vet vad man ska kolla på! Vid lunchtid går vi ner på byn och hittar efter mycket om och men ett ställe att äta på. Vi äter dagens lunch. Vi drar ut på tiden där för att förhoppningsvis få bilen när vi ätit. De väntar fortfarande på lådfronterna när vi kommer så vi tar en vända på Netto. Köper lite fikabröd innan vi går tillbaka. Kvart i tre lämnar vi Sprendlingen. Nu bär det av till våra vänner i Edelsberg strax norr om Frankfurt. Det var ett par år sedan vi sågs så det ska bli jättekul att träffas igen. Dessa vänner har vi träffat på ett lite speciellt sätt. Hon,Tanja, var tolk när vi första gången köpte husbil i Tyskland. Det var av deras granne vi köpte och de pratade ingen engelska och vi dålig tyska så grannen fick gå in och tolka. Sedan den dagen har vi umgåtts.Vi får leta en plats att ställa bilen på för att köra in vid deras hus är inte att tänka på. Det är alldeles för smalt. Det är en liten by och här kan man vänta sig vad som helst. Hästar i trädgården…..

 

Vi hittar en fotbollsplan ca 300 meter bort. Det blir en perfekt plats för oss.

 Kvällen tillbringas med att prata om allt som hänt sedan vi sågs sist. Allt över en underbar middag som deras barn gjort. troligtvis den bästa lasagne vi någonsin ätit.

Söndag 24 februari

Vi lämnar den lilla byn i Frankrike och beger oss mot Tyskland. Vädret är väl vad man kanske kan vänta så här års. Blötsnö och sikten är lite sådär! Vi åker vägen genom Moseldalen.

 

Jag kan tro att den gör sig mycket bättre en annan tid på året. På andra sidan floden ligger Luxemburg. Vi försöker föreställa oss hur det ser ut här i skördetid. Vägen kantas av vinodlingar så långt ögat når.  

Vi måste försöka ta oss hit en annan gång.Försöker ta några bilder genom bilrutan. Idag ska vi åka till Sprendlingen-igen. Vi har en ny tid hos husbilsdoktorn i morgon för lite garantifix som de inte hann på vägen ner.Vi laddar för en heldag i morgon i denna lite trötta by. Kommer till ställplatsen ganska sent på kvällen. Det gör inte så mycket för det är gott om plats. Vi börjar med att fylla vatten. Då går våran koppling till slangen sönder. Lars-Erik lånar en av en herre i en annan husbil så vi kan fylla. Vi har hunnit tappa ut allt det gamla vattnet. När vi fyllt och han ska ta av kopplingen för att lämna tillbaka den så……hihi, då lyckas han med det omöjliga. Han tappar ner den i tömningen för toan. Där vill man inte stoppa ner armen och gräva. Det blir att sticka svansen mellan benen och be om ursäkt. De får sig ett gott skratt och godtar inte att vi vill betala för den. De tycker nog mest synd om oss. Gratis el, vatten och internet. Nu klarar vi oss till i morgon då vi ska upp okristligt tidigt för att lämna in bilen.

Lapalisse-Goncourt, Bourgogne distriktet- Fredag 23 februari

Vaknar klockan 6 när kyrkklockorna gör sig hörda. Slumrar så småningom om. Vaknar febrig och förkyld. BLÄ!!. Dessutom är det vitt ute….det hade vi väl räknat med förr eller senare. Termometern visar –2,4 grader! Vi går en kort sväng i stan. Det är säkert jätte fint här på våren/ sommaren.
 
Vi har nog bestämt oss för att det kan bli ett besök i den här regionen en annan gång. Broschyren vi tog om Aveyron( kring Millau) visar en fantastisk natur som skulle passa oss. Vi kommer iväg i tid och snön har tilltagit. Under färden idag växlar vädret många gånger. Vi reser igenom ett vackert landskap med böljande kullar täckta av vinstockar. Man håller på för fullt att beskära dessa nu. Vi har bestämt oss för att inte åka så sent. Jag mår inte så bra och vill därför stanna i tid. I en pytteliten by som jag tror heter Goncourt, hittar vi en parkering vid en liten flod. Efter någon timme får vi sällskap av ytterligare två husbilar. Här är det lugnt må jag lova. Man hör tåget lite då och då. Byn är inte speciellt livad men vi släpar oss ut för att upptäcka den. Vi hittar den lokala puben.
      Här sitter personalen med byinvånarna och spelar kort medan man förtär en mjölkvit dryck, som visar sig vara något likt Pernod. Puben stänger klockan 19.30 så vi traskar hemåt i snöyran.

Narbonne-Lapalisse Torsdag 22 februari

Ställplatsen i Narbonne var väl inte den tystaste vi stått på men för en övernattning och 9 euro inkl el så var den ok. Temperaturen är endast ett par plusgrader. Dags att vänja sig. Solen lyser i alla fall från klarblå himmel när vi nu åker norrut. Lanquedoc-Rosillion området som vi nu befinner oss i är som många andra områden täckta av vin odlingar. Längs vägen ligger många cava= vingårdar. Vi susar förbi dem alla. De flesta har begränsade öppettider så här års. Idag är den den stora bro dagen. Vi hoppas idag få se Millaubron i solsken. Sist var sikten dålig p.g.a. snöfall. Först passerar vi en massa andra broar. Bl.a. denna sten bro och en järnvägsbro lite längre upp.
      Bron i Millau är 2460 m lång och går 270 m över floden Tarn. Bron har idag världsrekordet med den högsta pylonen och som den högsta bron.. Den är 343 m hög. Kostnaden för att bygga bron var ca 400 miljoner euro. Vi stannar vid rastplatsen Aveyron. Här är det utkiksplats. Fantastiskt bygge. Det är lite disigt idag så det blir inte de bästa bilderna, men man ska inte klaga.
 
 
Så här såg det ut för ca 5 veckor sedan!
Det är värt att stanna här. Det finns en utställning om bron och om trakten. Den är helt fantastisk. I golvet har man fällt in tv med film som gör att det ser ut som att det rinner en bäck under golvet. Vi rastar ett par timmar och fortsätter sedan norrut. Vi har ställt in oss på en ställplats norr om Clermont-Ferrand. Gatan in är en utmaning men det går bra. Här står redan några bilar. Platsen är gratis och det finns tillgång till vatten, tömning och el. Lugnt och skönt på natten och slottsfrun vakar över oss.